Mycket Välkommen kära omvända anorexia! :)

Ja visst, man känner sig flottig och dallrig och svettas som en gris när hormonerna strömmar rätt ner i tuttarna. Men när dom gör det så betyder det att tuttarna nu är ENORMA!! Heh! *Nöjd* Rena rama Pamela Andersson känner man sig som. Särskillt med Omvända Anorexin, det är den som gör att man känner sig så smal! :) Så när jag står framför spegeln så ser jag mig sååååå jäkla smal! Man tror inte att man någonsin tidigare varit smalare. :) Trots att man egentligen, i verkligheten, fortfarande är stor som en medelstor mjölkko. (Vilket iofs passar in bra!)

Men jag ser mig själv som smal och smäcker med enorma tuttar! Hah! Skulle man kanske slå en signal till slitz? *Hihhi*

Nä nu ska vi ta och slå på en film och vänta tills Elise vaknar åsså ska det badas! :)

PS. Vi har fött världens finaste unge! :) *Sååå Lyckliga*

Jojustja!!! Var på BB idag och vägde Elise och tog nå prover å så.. Allt bra! Men när vi var på väg därifrån så i foajèn, JUST innan jag var ute i friheten så sitter en gammal tant på en stol och väntade på sin taxi antar jag.

I samma sekund som hon tittar på mig så känner jag bara: ÅH NEJ! Detta är INTE bra!

"Är det en bebis däri?" Tanten nickade mot bilbarnstolen som jag kånkande på.

"Jo" Tvingar fram ett leende som ser trevligt ut, trots paniken jag kände. För jag VISSTE vad som väntade....

"Åh kom hit får jag se på den lilla!" Tanten salig.

"Eh..ja visst." Vill ju inte vara otrevlig och tanten är säkert en jättego och gullig och fin tant. Men ALLVARLIGT!!

Vi var på SJUKHUSET.

Antagligen är tanten SJUK.

Hon var dessutom riktigt gammal och eftersom jag jobbat inom äldrevården kan jag också tala om att hon inte längre var särskillt klar i knoppen.

Vet ni vad det betyder?

Jo, att när hon lyckats smita i väg på toaletten själv å sånt så kommer hon inte på att tvätta sig ordentligt, eller rättare sagt, tvättar sig inte alls. Utan trycker händerna lite överallt!

Och denna tant satt nu och kletade på min alldeles nya fräscha bebis!

Huuuu... När jag kom ut från foajèn från helvetet ut i friska luften så hade jag lust att plocka upp Elise och damma av henne alla Sjuka-tant-baciller. Men jag lät bli. Kastade bara en snabb blick på tösen för att se så hon inte fått nån allergi chock eller annat liknande akut och skyndade mig sedan därifrån svettig och darrig.

Så därför ska här tok badas med tösen... :)

Skrev nyss ett såååå långt inlägg med hela förlossningsberättelsen men jag råkade trycka bort allt igen. Så jag ska göra ett nytt försök imorrn. Känner mig för arg för att göra det nu.....

Men där har ni våran älskade tös. Hon är helt underbar och vi är dom lyckligaste i världen.

Som rubriken lyder. Nu är jag less som fan.

Hade jag vetat att det skulle ta slut helt med bricanylen hade jag aldrig tagit den. BM sa att juag skulle få sova i tre timmar. Jag tror inte att hon ens hade räknat med detta.

Ingen förändring alltså. Konstant molvärk. Små värkar till och från. Och jävulskt ont i ryggen. Nu ska jag nog ta och knyta mig.

Åkte in. Men var bara öppen två centimeter, värkarna var oregelbundna, och eftersom jag inte fått sova nånting så fick jag bricanyl och lite andra grejjor att sova på. Så nu har jag sovit och vilat... Lite mer än BM trott. Hon förutspådde att jag skulle få sova en tre timmar ungefär men jag blåste på i fem. Sen klev jag upp, märkte  inte av nå särskillt mycket värkar men galna darrningar av bricanylen. Och då passade jag på å sova lite till...

Men nu börjar jag känna mig utvilad.. Så nu får det gärna dra igång igen. Men den här Bricanylen funkar ju FÖR bra på mig. Så nu vill jag att det ska börja dra igång igen.

Patrik har gjort så fint här hemma medans jag sovit. Har gruvat mig för disken som stått på bänken och över alla dammtussar som glidit omkring här hemma som isprinsessor. Men medans jag sovit har Patrik fixat allt och städat. Riktigt skönt.....

Nu ska vi fortsätta att samla krafter...

nu åker vi in..

Sitter och timar värkarna. Nu är det tio minuter mellan värkarna! Har ringt Patrik och han är på G hem... Han har varit och fiskat med Oskar. Och jag sitter här hos Jessica och klockar. Men snart ska jag bege mig hem å ta en dusch och ringa till förlossningen. Fasen alltså..... Nu gäller det nog! Tjohooo!!